Två steg fram och ett steg bak

1012592_10152331561931211_8135153834774160208_n

 

Som alltid när man är på väg in i något nytt och okänt hamnar man i lägen där det dyker upp motgångar. Just nu känns det som att jag har gått lite vilse och inte vet vart jag ska ta nästa steg. Jag börjar tvivla. Är det här rätt beslut? Vågar jag gå den här vägen? När ska jag lägga av om det inte funkar längre? När ska jag fortsätta? Kan jag göra det här själv?

Eftersom att jag är en person som snarare ser helheter än detaljer kan jag ibland hoppa från den ena idén till den andra så länge jag ser att slutprodukten håller linjen. Och det är inget fel med det. Ända tills jag börjar röra i vad slutdestinationen egentligen är, det är då jag fastnar i tankeloopar kring om det är rätt beslut eller inte.

Jag såg från början projektet som ett samarbete mellan flera. Vi var flera som innerligt gärna ville göra något. Nu är vi inte så samspelta längre och det kan bero på att jag är den som har haft mest tid att arbeta med projektet hittills, medan de andra har haft andra huvudsysslor. Kanske har jag sprungit iväg och ser detta som självklart för att jag har hittat många svar på de frågor vi alla hade från början? Kanske vill jag mer än de andra göra det här? Kanske lossnar det när vi väl har varit och träffat producenterna?

När det finns många obesvarade frågor fastnar man. Det blir som en käpp i hjulet så att säga. Man måste då backa tillbaka och börja nysta upp en fråga i taget för att lösa upp knutarna vilket ju känns jobbigare ju fler obesvarade frågor man har. Det är därför kommunikation är A och O när man är flera. Och det är därför det vilar på organisationen om det går bra för företaget, för familjen, för klassen, för världen. Är man inte överens i kärnan kring vad, hur och när, kan slutdestinationen bli vad som helst. Till och med katastrof. Det viktigaste är att ta ett beslut även om man inte är säker. Även om man ändrar dem längs med vägen. För då vet man i alla fall vad som behöver förändras och vad som inte funkar osv. Företagande handlar helt enkelt om strategier. Att röra sig i ett bestämt schema mot målet. Och att utvärdera. Precis som det pussel jag lägger nu som är mitt liv. Teorier ska prövas, utvärderas och slutligen ska jag komma till en slutsats. Kan en lärare lämna sitt yrke och göra karriär inom något annat? Jag vet nog svaret på den frågan redan, men för er andra som undrar: Här utför jag en deduktiv undersökning.

 

 

 

 

 

 

 

Advertisements

3 comments

    1. Wow… Tack Erik! Den snutten (30min) var just vad jag behövde höra och se! 🙂 Mycket insiktsfullt! Viktigast i världen att vara snäll om man vill vara lycklig. Vad enkelt det kan vara och ändå så svårt för många. Ha en trevlig helg!

      1. Kul att det kändes peppande 🙂 Ibland behöver man kraft utifrån, ja; så enkelt och okomplicerat, men så förbenat svårt och utsiktslöst när man har på sig neggoglasögonen! Trevlig helg!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s